2007-11-30
08:23:42
08:23:42
Vovinized - igen
Jag skrev i juli ett inlägg om att vara "Vovinized", läs det här→ Vovinized-inlägg
Det stämmer fortfarande. Jag är verkligen vovinized. När jag står i mataffären är ena handen i godispåsen (som naturligtvis alltid är med) och delar godis. Hallå?! Lite småäckligt när man tänker på't! Torkad lever.. yummy!
Nu på vintern är det riktigt jobbigt att åka ifrån Leia på dagarna. Jag får två dagar med ljusa timmar i veckan. Lördag och söndag, vi har ju även oftast massor av saker att göra de dagarna. Men jag försöker att hitta på något kul med henne, på söndag är det utställning, inomhus iofs=P
På vardagarna tränar, busar och stojar jag med Leia de timmarna vi får tillsammans.
Men vi ser mycket fram emot våren och sommaren, alla nya äventyr och utmaningar. Det är vårt ljus i den mörka tunneln.
Tills dess får vi ta vara på de härliga stunderna som faktiskt finns. När Leia är duktig, men även när hon gör sina bus. För alla minnen man minns med ett leende på läpparna.. ja de är Golden moments.
Som imorse när Leia ville väcka matte (med peppning från husse). Hon krafsade med tassarna i håret, puffade med rumpan mot min axel och pussade mitt ansikte. Så otroligt mysigt och sådana stunder får en faktiskt att orka lite mer!
Upprepar vad jag skrev i det gamla inlägget..
"Somliga förstår inte hur man kan ha ett liv kretsande runt en hund. Men hallå?! Vissa har ju endast en fotboll i huvudet!!"
~ Jenkan ~
Leias Place
Det stämmer fortfarande. Jag är verkligen vovinized. När jag står i mataffären är ena handen i godispåsen (som naturligtvis alltid är med) och delar godis. Hallå?! Lite småäckligt när man tänker på't! Torkad lever.. yummy!
Nu på vintern är det riktigt jobbigt att åka ifrån Leia på dagarna. Jag får två dagar med ljusa timmar i veckan. Lördag och söndag, vi har ju även oftast massor av saker att göra de dagarna. Men jag försöker att hitta på något kul med henne, på söndag är det utställning, inomhus iofs=P
På vardagarna tränar, busar och stojar jag med Leia de timmarna vi får tillsammans.
Men vi ser mycket fram emot våren och sommaren, alla nya äventyr och utmaningar. Det är vårt ljus i den mörka tunneln.
Tills dess får vi ta vara på de härliga stunderna som faktiskt finns. När Leia är duktig, men även när hon gör sina bus. För alla minnen man minns med ett leende på läpparna.. ja de är Golden moments.
Som imorse när Leia ville väcka matte (med peppning från husse). Hon krafsade med tassarna i håret, puffade med rumpan mot min axel och pussade mitt ansikte. Så otroligt mysigt och sådana stunder får en faktiskt att orka lite mer!
Upprepar vad jag skrev i det gamla inlägget..
"Somliga förstår inte hur man kan ha ett liv kretsande runt en hund. Men hallå?! Vissa har ju endast en fotboll i huvudet!!"
~ Jenkan ~
Leias Place
Ulle&Laban
hahaha du har så rätt så! Det finns nerdar i allt. Men hundar är ju helt klart det mest givanade för man ju tillbaka så mkt. Hundar förgyller faktiskt de mest tråkiga stunder, de har i princip försvunnit tycker jag. Jag skrattar flera ggr varje dag åt mina 4-benisar:)
Kram och slick från oss
