2008-01-16
13:44:54
13:44:54
Omställningen till ett hundliv!
Lite funderingar kring omställningen till ett hundliv!
För ca två-tre år sedan hade jag en helt annan syn på hundägandet. Lite märkligt hur man helt och hållet kan ändra uppfattning! Kan flina lite åt mig själv, men det är faktiskt inte så lätt att veta när man inte är insatt.
Mina tankar ang. utställningar
Då: Att på utställning springer folk bara runt i fjantiga ringar med sina hundar för att få en massa rosetter och skryta om sina hundar. Att ALLA på utställningar borstade sina hundar och konkade runt dem i burar för att inte lorta ner tassarna. Att utställningsmänniskor var bitchiga och malliga och absolut inte går att prata med!!
Nu: Är jag själv en av dem, men jag vet numera att det ligger en del bakom runtspringandet. Visst jagar många titlar och visst borstar en del sina hundar. Men träningen innan och under utställningen är nyttig, iaf för en en DP. Dock tycker jag fortfarande att vissa är lite väl fjantiga med att borsta och bära sina hundar. Fast idag kanske jag är lite mer accepterande mot det, även ifall det aldrig blir jag! Själv tycker jag numera att det är väldigt intressant att höra vad en domare tycker om min och mina vänners hundar. Eftersom jag ser på dem för sin personlighet, inte det yttre.
Haha.. utställningsmänniskor är otroligt trevliga! Ack så fel jag hade!
Mina tankar ang. renrasiga hundar
Då: Att det fanns många renrasiga hundar men endast de finaste hade stamtavla.
Nu: Ja, nu vet jag att de flesta renrasiga hundar faktiskt har stamtavla. Visst finns det dem med finare stam, men dem är inte finare på det sättet som jag trodde!
Mina tankar ang. hunduppfostran
Då: Trodde att det bara fanns ett sätt att uppfostra en hund, det "gamla" hårda skolan.
Nu: Otroligt roligt, skönt och bra att jag hade fel på denna punkten! Jag stöter dagligen på nya metoder att lära in på, jätteroligt.
Detta var ju bara några få punkter, min inkörningsport till att få upp intresset för hundar var genom min svägerska & Chloe!, en helt underbar dalmatiner.
Det som verkligen fick mig att vilja ha en egen hund var lilla söt Lula, som fångade mitt hjärta från första ögonkastet. Det var någon magiskt över det ögonblicket. Det hade varit så själviskt att behålla henne, men vi fick några fina stunder & minnen tillsammans iaf! Fel tidpunkt i mitt liv tyvärr, har ångrat mig många gånger även ifall jag vet att hon har det bra.. Sen tror jag att jag hade för lite kunskap och erfarenhet för att få henne på fötter.
När jag och Mahyar för ett år sedan insåg att det var möjligt för oss att skaffa hund, visste ju redan jag vad det skulle vara för ras. Vi ville ju ha en lite mindre hund som man kunde jobba mycket med!
Efter några måndader var vi "plötsligt" där, hos Lotta, med alla underbar DP's. Husse föll för de små spralliga pinnarna, han tvekade inte en sekund över att det var rätt ras. 2,5 veckor senare var vi tillbaka för att hälsa på vår prinsessa! Så fin hon var, det var nog då vi började förstå, att 3,5 veckor senare skulle vi vara tillbaka för att ta hem henne!
De sista veckorna var det blandade känslor och tankarna vandrade; Skulle vi klara av detta, har vi tagit oss vatten över huvudet eller är detta det bästa vi kunde göra?
Behöver jag säga att det är det senare alternativet som var rätt? Vilka underbara 7 månader det har varit!
Vi har såklart fått en helt annan vardag, ett helt nytt tänk, nya vanor, nya vänner, nya prioriteringar. Ja.. ett helt nytt liv, om man nu kan skriva så?!
En tjej frågade mig på MyDog om dvärgpinscher är en bra första hund, jag svarade nja =P. Eftersom detta är vår första hund så kan jag inte säga Nej. Men jag kan inte svara ja heller, det är en otroligt krävande ras, men har man engagemang, tid och inte ger upp så tycker jag att man kan skaffa en DP.
Varför skaffa en annan ras först om det är en DP man vill ha? Känns väldigt mysko!
Nu har vi fått otroligt mycket tips, råd och hjälp från olika håll vilket har varit ovärdeligt, men det hade vi ju fått/behövt även om vi skaffat en annan ras..
Jaja, nu har jag spottat ut mig lite tankar och funderingar kring mitt nya tänkande =).
Ha en fortsatt fin dag, ikväll kommer Pricki-korvs-gänget hem till oss på middag!
Kramis
~ Jenkan ~
För ca två-tre år sedan hade jag en helt annan syn på hundägandet. Lite märkligt hur man helt och hållet kan ändra uppfattning! Kan flina lite åt mig själv, men det är faktiskt inte så lätt att veta när man inte är insatt.
Mina tankar ang. utställningar
Då: Att på utställning springer folk bara runt i fjantiga ringar med sina hundar för att få en massa rosetter och skryta om sina hundar. Att ALLA på utställningar borstade sina hundar och konkade runt dem i burar för att inte lorta ner tassarna. Att utställningsmänniskor var bitchiga och malliga och absolut inte går att prata med!!
Nu: Är jag själv en av dem, men jag vet numera att det ligger en del bakom runtspringandet. Visst jagar många titlar och visst borstar en del sina hundar. Men träningen innan och under utställningen är nyttig, iaf för en en DP. Dock tycker jag fortfarande att vissa är lite väl fjantiga med att borsta och bära sina hundar. Fast idag kanske jag är lite mer accepterande mot det, även ifall det aldrig blir jag! Själv tycker jag numera att det är väldigt intressant att höra vad en domare tycker om min och mina vänners hundar. Eftersom jag ser på dem för sin personlighet, inte det yttre.
Haha.. utställningsmänniskor är otroligt trevliga! Ack så fel jag hade!
Mina tankar ang. renrasiga hundar
Då: Att det fanns många renrasiga hundar men endast de finaste hade stamtavla.
Nu: Ja, nu vet jag att de flesta renrasiga hundar faktiskt har stamtavla. Visst finns det dem med finare stam, men dem är inte finare på det sättet som jag trodde!
Mina tankar ang. hunduppfostran
Då: Trodde att det bara fanns ett sätt att uppfostra en hund, det "gamla" hårda skolan.
Nu: Otroligt roligt, skönt och bra att jag hade fel på denna punkten! Jag stöter dagligen på nya metoder att lära in på, jätteroligt.
Detta var ju bara några få punkter, min inkörningsport till att få upp intresset för hundar var genom min svägerska & Chloe!, en helt underbar dalmatiner.
Det som verkligen fick mig att vilja ha en egen hund var lilla söt Lula, som fångade mitt hjärta från första ögonkastet. Det var någon magiskt över det ögonblicket. Det hade varit så själviskt att behålla henne, men vi fick några fina stunder & minnen tillsammans iaf! Fel tidpunkt i mitt liv tyvärr, har ångrat mig många gånger även ifall jag vet att hon har det bra.. Sen tror jag att jag hade för lite kunskap och erfarenhet för att få henne på fötter.
När jag och Mahyar för ett år sedan insåg att det var möjligt för oss att skaffa hund, visste ju redan jag vad det skulle vara för ras. Vi ville ju ha en lite mindre hund som man kunde jobba mycket med!
Efter några måndader var vi "plötsligt" där, hos Lotta, med alla underbar DP's. Husse föll för de små spralliga pinnarna, han tvekade inte en sekund över att det var rätt ras. 2,5 veckor senare var vi tillbaka för att hälsa på vår prinsessa! Så fin hon var, det var nog då vi började förstå, att 3,5 veckor senare skulle vi vara tillbaka för att ta hem henne!
De sista veckorna var det blandade känslor och tankarna vandrade; Skulle vi klara av detta, har vi tagit oss vatten över huvudet eller är detta det bästa vi kunde göra?
Behöver jag säga att det är det senare alternativet som var rätt? Vilka underbara 7 månader det har varit!
Vi har såklart fått en helt annan vardag, ett helt nytt tänk, nya vanor, nya vänner, nya prioriteringar. Ja.. ett helt nytt liv, om man nu kan skriva så?!
En tjej frågade mig på MyDog om dvärgpinscher är en bra första hund, jag svarade nja =P. Eftersom detta är vår första hund så kan jag inte säga Nej. Men jag kan inte svara ja heller, det är en otroligt krävande ras, men har man engagemang, tid och inte ger upp så tycker jag att man kan skaffa en DP.
Varför skaffa en annan ras först om det är en DP man vill ha? Känns väldigt mysko!
Nu har vi fått otroligt mycket tips, råd och hjälp från olika håll vilket har varit ovärdeligt, men det hade vi ju fått/behövt även om vi skaffat en annan ras..
Jaja, nu har jag spottat ut mig lite tankar och funderingar kring mitt nya tänkande =).
Ha en fortsatt fin dag, ikväll kommer Pricki-korvs-gänget hem till oss på middag!
Kramis
~ Jenkan ~
Linn
djur är det bästa som finns!
Linnea
jag kan verkligen ingenting om hundar, de raser jag kan, kan jag absolut räkna på en hand.. haha
Lisa
Det var verkligen en fin blogg. Jag fick tårar i ögonen! Det är precis så, exakt så! Underbart att du dokumenterar dessa tankar för det dröjer nog inte länge så kan du inte minnas hur det var att vara "ickehundägare", den dagen tappar man nog förståelsen för ickehundmänniskor, farligt! En karl jag känner sa för inte länge sedan "Jag fattar inte hur dem kan bjuda in oss och inte bjuda med hundarna", så för vissa går det fort att förlora
förståelsen för ickehundägare.Så kan man ju såklart iinte tänka! Men hunderiet blir en så naturlig del av livet och påverkar allt man gör. "Att hunda" - en livsstil! En fantastisk sådan både för kropp och själ. Bättre än alla spa-upplevelser! Underbar blogg!
