Jenkan.se

Leia har nästan slutat dra när vi är ute och går, efter mycket träning. Jag har tagit det väldigt lugnt med den träniningen eftersom det är viktigt för mig att hon har bra temprament när hon slutligen går fot. Jag har därför inte dragit och slitit i kopplet för att få med henne (som jag blev lärd på valpkursen), utan berömt henne som bara attans när hon har haft slakt koppel och ignorerat henne när hon dragit. Försöker att vända och byta håll när vi har kontakten. När hon börjar intressera sig av annat har jag bytt igen. Så har vi hållt på. (Har sett grannarna stå i sina fönster och fundera på vad i allsin dar vi gör! Synd att dem inte läser vår blogg, då hade dem vetat!) Visst har det tagit ett tag att få Leia dit jag vill.. men jag känner att jag nu har en följsam glad hund!

För att Leia ska bli ännu mer följsam har jag utökat träningen genom att, när hon går vid min sida, öka och minska tempot. Så att hon måste hänga med.. jättekul att se att det faktiskt funkar. 
Jag har planerat att längre fram utöka träningen ännu mer genom att kräva exakt position från henne och även att hon ska springa "på rätt sätt". Just nu tycker hon ju att det är så roligt att hon studs-springer, hon hoppar alltså inte men hon studsar.. gasch, svårt att förklara..

Det jag ser som ett stort framsteg är att hon på eget initiativ inte bara har kopplet slakt utan även håller sig nära mig, för det är här det händer ;).
Det är numera roligare att gå ut och promenera, inte bara fläng fram och tillbaka..

Leias kontakt med mig över huvud taget har blivit bättre, när vi möter någon söker hon oftast min kontakt (delvis tack vare skvallerträningen) och det är så kul att se förändringar. Visst kan hon vara ett monster ibland så det är bra att ha dessa Golden Moments, som jag så fiiint kallar dem. *fniss*

Visst är vi inte perfekta än, hon drar stundvis fortfarande och även när hon är väldigt nödig eller när vi går med andra..

Men vi har kommit en liten bit på vägen! (nu låter jag sådär snuskigt optimisk.. men men..)

~ JL ~